Hur gick det - Roadtripp 2018

Hur gick det då för mig?

Ca 50 mil i bil för att komma fram till starten. I Umeå på vägen ner hämtade jag Jörgen som sedan följde med i bilen under resten av resan. Träning i Östersund på lördagen var nödvändig för att få koll på mina bilar. Den lokala träningen hade nära helt uteblivit sedan senaste tävlingen vilket inte är att föredra. Jag hade inte riktigt koll på prylarna men efter en trevlig stund på banan och en natt i anläggningens vandrarhem så var jag ändå redo för att ta mig an denna vecka. Den har försiggåtts av diverse planering och telefonsamtal för att rodda ihop boenden och tillstånd att besöka olika banor mm så det kändes förväntansfullt att få praktisera mina planer. Lite spännande också då jag inte hade fått full koll på allt i detta skede men det löste sig under veckans gång.

Bild: Östersund där det även kördes Touring

Ja i Östersund dubblerade jag med touring som fortfarande är min huvudklass. Satsningen på två klasser gav ingen bra utdelning då jag tappade flera finaler till min combatant ”Sandberg” (fortsättningsvis ”TS”) med tanke på att Östersund är nog Sveriges ”Mecka” för F1 åkare med en klubb som har många bra och aktiva F1 förare. Jag körde min Xray och kom före Sandberg som slutade 7:a så det var väll okej ändå. som tog hem TC på platsen före mig. Jag slutade 5:a vilket borde vara ganska ok då jag vet att hemmaförarna är så duktiga men eftersom TS kom före så… I F1 slutade jag 6:a vilket var bra med tanke på att Östersund är nog Sveriges ”Mecka” för F1 åkare med en klubb som har många bra och aktiva F1 förare. Jag körde min Xray och kom före TS som slutade 7:a så det fick duga.

Bild: Östersund där vi mekar lite olika intensivt i depån…

En snabb färd till Sveg efter tävlingen och den 2:a natten i stuga. Trevligt sällskap gjorde vistelsen avslappnad och när jag fått ihop en regel och ett upplägg för morgondagens race i datorn somnade jag gott. Väl framme i Karlstad möttes vi av Klubbens ordförande på en lunchrestaurang för en välbehövlig lunch. Snabbt till banan och seriens varmaste depå. Skyddande väggar höll all svalkande vind borta. Säkert bra andra dagar men med närmare 30 grader i skuggan...

Mycket trevlig bana i Karlstad. Några varv på en kort sträckning men efter att ha provat den långa så var flertalet överens om att vi ska köra långbana. Trotts den långa rakan så funkade den mycket bra för F1 som inte är den snabbaste bilen… Jag hade inte riktigt farten i bilen. Provade min Serpent detta race och den gick bra men inte tillräckligt fort. Troligen var det föraren och inte bilen som orsakade skillnaden men jag fick ihop 26 varv. Var ca ett varv efter täten och nästan varvet före TS så det fick duga som ett bra resultat. 6:a står det i resultattabellen. Karlstad var en positiv upplevelse. Banan var skoj, Fästet bra. Klubben kom med kurvvakter till finalen! En eloge! En bana jag verkligen vill tillbaka till. Tyvärr var det snart dags att rulla vidare till boendet i Skövde. Sen kväll vid framkomst och lugnet infanns sig. Vi skulle ju sova där tre nätter och alla gjorde sig rejält hemmastadda utom Mattias som tyvärr var tvungen att lämna cirkusen dagen efter. Lite i smyg kom 3D printern fram och reservdelar konstruerades och skrevs ut i stuga nr 3…

Bild: Uppställning i Karlstad. Hela och fina. Förväntansfulla med 6 race kvar att köra.

Dag 3 i Skövde var lugnets dag. Jag fick nyckel till anläggningen kvällen före och vi for ut på morgonen efter en skön natts sömn. Efter lite pyssel med dator, tidtagning och högtalare fungerade tekniken sisådär. Visst strul hade förekommit tidigare så jag provade olika datorer för att köra kval på en och finaler på den andra eftersom jag inte förstod felet. Kan inte RCM så bra att jag direkt vet vad som ska justeras och någon tid för att leta fanns inte. Tur jag hade med mig utrustning... (Ska vi själva sköta om tidtagning med eget system ett kommande år ska längre koaxialkabel och högtalarkablar följa med för att bara nämna något jag ofta saknade.)

Bild: : Del av depån i Skövde där det konstruerades och skrevs ut för fullt på den "protabla" 3D-skrivaren…

Ingen kurvvakt i sikte så ett upplägg med A- och B-final beslutades kvällen före för att lösa kurvvaktsproblemet. Det passade då vi var någon fler förare denna dag. Nu verkade hela fältet kunna växla upp i fart. Allt gick fortare och banan i Skövde var stor men trevlig, även för F1. Jag hängde dock inte riktigt med. Körde Xray till slut men blev inte tillfreds med bilen. Körde av alt för ofta och kunde inte riktigt lita på bilen. Tävlingen rullade på bra och jag exporterade heaten mellan datorerna så att det flöt på bra. Det hade kanske underlättat om vi haft någon som inte samtidigt körde som kunde ta det tekniska skötseln så min bil kunde få den service den var värd. Resultatet blev 9:a och jag var något varv före TS om det kan vara till någon tröst. Håller vår inbördes kamp högt och ska försöka vinna den under veckan. Vore ju skoj om jag kunde komma hem som bästa förare i klubben också…

Eldningsförbud och värmebölja. Vi valde att köpa färdig mat och laddade upp till långbord. En härlig avslutning på dagen.

Bild: Eget långbord utanför våra stugor…

Lidköping låg nära, som ett stenkast. Tänk att få ha så här nära mellan olika banor. Jag har 6 mil enkel väg till min hemmabana och betydligt längre till nästa anläggning… Det hade regnat på natten men vi kom till en upptorkande bana. Fästet ville inte infinna sig och jag for runt som Bambi på hal is kändes det som. Bytte bil till Serpent och valde att köra den. Den hade tidigare visat lite lugnare tendenser och här var det en trygg bil jag ville ha även om den inte var snabbast i fältet. I kvalet körde jag ovanligt mycket för att vara mig men det hjälpte inte. (Använde delar av klubbens anläggning så där sparade jag tid till bilen min.) Fick dock ingen sammanhängande fart i bilen. Dagens höjdpunkt blev SuperPole efter lunch. Där gick det lite bättre och med startruta 7 i fältet skulle jag köra B-final där de 6 snabbaste gick upp till A-finalen. Jag var inte orolig utan förvissad om att jag skulle gå vidare.

I finalen blev det en startkrasch och jag tappade bort min bil. Såg på fel bil ett varv medan min stod och surrade i gräset bredvid banan. Efter lite strul med kurvvaktens uppmärksamhet och kontakten med mig fick jag bilen på banan till slut och kunde börja köra men loppet var ju redan kört. Att 4st skulle skrota var inte tänkbart men jag ville ändå testa bilen och min fart. Slutade följaktligen sist i finalen, 14:e plats totalt, men enligt varvtiderna hade min körning räckt till en 2:a plats och avancemang till A-finalen om jag hade lyckats bättre i starten. Sånt händer men inte mig, har jag tänkt tidigare men det var tydligen fel. En dålig insats men om jag räkna bort det sämsta resultatet i totalen så jag är fortfarande med i matchen tänkte jag och gick vidare. TS passade på att bli 6:a i den A-final som gick i lätt regn. Vann gjorde veckans lirare som följde med hela cirkusen men körde inte F1. Han körde lite touring och 1:8 track på luncher och under andra pauser... Dock lånade han en gammal F1 bil denna dag och gjorde veckans inhopp och vann hela tävlingen i Lidköping. Veckans så enormt fina väder hade en liten svacka men värmen kvarstod och efter A-finalen kom det typ inget mer regn under veckan…

Bild: Lidköping och dags för SuperPole

Bild: En och en i följd startar vi för att köra det viktiga kvalvarvet.

Blött ute förstörde vår ambition att grilla i de under gårdagens promenad upphittade grillkojorna vid campingen där vi bodde. Men gemensam mat på restaurang var inte heller fel. En skön avslutning på dagen med mycket tokprat i stugorna i mörkret innan en och en gick in till sig…

Ful fart mot Örebro. Väl framme möttes vi av stängda grindar. Men jag hade meddelat min kontakt att vi skulle komma och det dröjde inte så länge innan vi kunde packa upp i depån. Stor bana som några olyckskorpar tidigare sagt att det kommer inte passa F1 och lite långsammare bilar. Ack vad fel de hade. Banan var den mest F1 lika banan i känsla som jag kört på. Nu pratar vi subjektivt men jag blev helt överraskad över hur skoj det var att köra på banan. Några av veckans bästa fajter fanns även att beskåda denna dag. Bilarna går verkligen lika fort. Det är inte mycket som skiljer dem åt i alla fall. Att se ett koppel bilar rulla ut på rakan och bara tjäna position på hur kurvan tas, det ser så läckert ut. Det var så spännande, både att köra och vara kurvvakt på denna bana. Om det beror på att vi har blivit bättre och jämnare eller något annat är osagt men detta var absolut en av veckans höjdpunkter. Hur gick det då? Jo här fick min Xray komma fram och banan passade bilen. Kvalet gick inte bra men ändå kändes bilen skön att köra. 9:e plats med en B-final var inte önskat men då vi skulle seeda om till omg 2 hade jag min chans. (Även i B-finalen kunde man köra in på en topplacering då tiden räknades för hela fältet.) Körde till mig en 6:e plats och fick starta pole i A-finalens andra heat då vi använde omvänd startordning i respektive finalgrupp. Jag klantar mig förstås lite i slutet och tappar två placeringar men finalen gick bra och var så skoj att köra. En 5:e plats som även blev resultatet totalt är jag nöjd med även om en tredjeplats hade suttit bättre. Men jag måste jobba med att hålla ihop körningen hela heatet. Det var förarfel och inget annat som gjorde att jag tappade pallplatsen de sista varven.

En middag intogs på en hämtpizza (men vi fick sitta och äta där till slut) och sen färd mot Nyköping där vårt sista boende de två nätterna som var kvar.

Morgonbestyr och sedan Stockholm på GPS’n. Väl framme möttes vi av ännu en ”varmaste” dagen på resan. Fin bana men ack så hal. Nu säger de att gummidäck inte fungerar på den relativt nylagda asfalten. Det verkar stämma för inget hjälper mot halkan. Bilarna bara snurrar av. Jag kör nu Xray och tänker att det får jag göra resten av cirkusen. Här strular även det tekniska då transponderkabeln är av fel polaritet och alldeles för kort. Jag lyckas efter mycket strul och mixtrande få till datorn i depån med högtalarna så att det kan gå att köra. Känner mig inte tillfreds då jag inte fått den tid med bilen som jag hade önskat. Efter träningen låg jag ändå 6:a. TS låg 4:a vilket måste göras något åt. Här gällde det att öka farten utan att sladda av. Kvalet gick bra. Hade en fajt med Pekka så jag förstod att min bil gick som den skulle. Körde 3 korta pass och fick till det så bra att det blev en kvalvinst. Nu, äntligen tänkte jag. Men jag tror också att det berodde på mina däck. Jag körde på ett par gamla Ride som kändes bättre än de nya ”GR”. Granskade bilen inför finalen då den skulle hålla ihop under hela 35 minuter. Allt såg bra ut. Finalen startade bra. Fick direkt en lucka och kunde köra ”avslappnat” i ledningen några varv. Pekka närmade sig och smet förbi när jag bromsade lite sent i en kurva. Jagade 5 varv och smet förbi till ledningen igen. Då händer något med bilen. Den går ojämnt och jag förstår inte vad det är. Tappar några placeringar men försöker hålla upp farten i några varv innan jag tar det obligatoriska depåstoppen om 5 minuter. Jag byter batteri och ser vad det är för fel, tänkte jag. Väl i depån visar det sig att jag fått en ordentlig punktering. Byt däck och batteri hann jag gott och väl under tiden och var ute på banan igen. Men nu drog bilen åt vänster. Kunde inte ta en vänstersväng utan sladd och var ut i gräset i princip varje varv. Stannade och kollade upp bilen på tweakbordet men hittade inget fel. Provade igen. Samma sak fortfarande. In i depån för att leta fel. Bytte däck igen. Provade enstaka varv några gånger men insåg att jag mer var i vägen och min placering var ändå bortblåst så jag gav upp. Surt kändes det när jag trodde att jag äntligen fått till bilen och faktiskt fått köra några roliga varv där vi slogs om ledningen och bytte positioner. Jag slutade sist på en 12:e plats och TS körde riktigt bra och slutade 4:a. Nu blev jag orolig på riktigt att TS skulle ta mig i totalen då jag skrotat i två race totalt medan han bara levererar. Räkna bort ett kan ju gå, men nu måste jag köra betydligt bättre för att lyckas med att kompensera en förlust till.

Bild: Förarna i Stockholm

På vägen hem stannade vi till i Vagnhärad och provkörde deras bana. Tyvärr användes den inte och gräset började härja på den ojämna asfalten. En bra bana som skulle kunna bli något om den lokala klubben gjorde lite jobb. Skoj att se anläggningen men tragiskt när en bana lämnas åt sitt öde så där. Vi fortsatte hem för en sista gemensam middag på boendet. Nu blev det äntligen grillat.

Bild: Sista kvällen och äntligen grillat till middag.

Sista dagen och vi vaknade nästan på banan. Bara några minuter med bil så var man på plats. Banan fungerade bra för F1 men jag gillade inte den asfaltskant som fanns utanför banmarkeringen. Något som klubben kunde förbättra kanske? Lipa ner eller fylla ut… Men fäste och allt annat fungerade mycket bra. Nu skulle det bli intressant att se om jag lyckades hålla ihop min körning. Träningstiderna visade att jag låg mitt i fältet, något under min målsättning. Kvalet gick bra och en 5:e tid var jag nöjd med. Kvalets andra del, en SuperPole gick inte alls bra. Jag körde alldeles för sakta och säkert med en 10:e plats som följd. Med en 8:e startruta i första finalen av fyra, men där vi omgrupperar efter varje omgång, gav en viss förhoppning ändå. Jag vinner första B-finalen och tiden räcker till en 3:e plats totalt. Fick starta i A-finalen nästa omgång och slutade 4:a. Hade bra fart men för många förarmisstag. Samma sak i den tredje finalen där jag slutade 5:a. Tappade ytterligare en placering i sista och totalt blev det en 5:e plats. Kände att jag hade mer att ge men orken räckte inte till för att köra koncentrerat hela tiden. För mycket förarmisstag igen. TS slutade 9:a.

Nu var det spännande om TS skulle ta mig i totalen eller inte. Jag fick ihop 55 poäng och blev besegrad med en ynklig pinne av TS under denna roadtripp. Jag slutade totalt 7:a av 28 deltagare vilket inte är så tokigt. Måste öva lite mer och lära mig mer om hur jag ska ställa in bilen för olika förhållanden. Då kanske? Nu kör jag mest med samma inställningar och har gjort så mest hela veckan. Endast några mindre justeringar allt eftersom och det går ju, bra ibland… Renoverade t.ex. kuldiffen för första gången i Örebro. Varför förändra något som fungerar, har jag tänkt… Väl hemma hittade jag skruven som gjorde bilen så svårkörd i Stockholm med det var flera dagar för sent… Tror ändå att bilarna är mycket jämbördiga, oavsett märke och modell. Jag har mer att vinna på min egen körstil och framför allt att minska misstagen än på att byta till senaste modellen med alla möjliga options, senaste motorn eller nytt fartreglage.

Visst har vi kört tävlingar alla dagar men fokus har varit på att köra F1 tillsammans. Att allt sammanställts till en ”cup” har inte kommunicerats speciellt mycket och fokus har istället varit att ha kul tillsammans. Men hela tiden har jag gjort en sammanställning för den som vill se och efterfrågar den typen av data eftersom jag fått frågan och det ska ju som sagt passa alla. Tror det var först efter sista tävlingen som jag redogjorde offentligt hur ställningen blev… Inser nu att det jag skrivit har fått en vinkel som inte helt riktigt speglar veckans resonemang i stugorna, men det får läsaren ta. Den trevliga stämmningen måste ändå upplevas för att kunna förstås helt och fullt!

Efter ca ytterligare 100 mil till så var jag hemma igen! Tack för denna gång och på återseende! Jag hänger gärna med på fler äventyr likt detta kommande år! /Peter

Min bil:______Xray X1 2014.

Fartreglage:___Hobbyking Trackstar Sportsman 60A (9052000082-0) Billigaste ROAR godkända som finns?

Motor:_______Hobbywing Xerun 3650 Justock G2 (Vanligaste motorn hos oss)

Servo:_______Savöx 1251MG

Reservbil:____Serpent F110 med exakt samma utrustning som Xray.

Övrigt:______Bägge bilarna viktade 50-90g extra och ligger högt över minvikten.

Bild: En syn jag måste uppdatera oftare om jag ska lyckas bättre nästa år. Träna mer hemma på banan.

Om du missat index sidan, klicka här.